När naturen måste brinna

Hur avgör man när det går att bränna?
Det är en balansgång. I ena änden ska vi se till att få till eld. I andra änden kan det vara så torrt i ytskiktet att minsta gnista kan få mossan att tända. När det är varmt och torrt finns det alltid en risk att branden sprider sig explosionsartat.

Varför kan man inte bränna när det är ganska fuktigt?
Bränningen sker för att hjälpa djur- och växtarter som har anpassat sig till när det brinner i naturen, när det är torrt och varmt och blixten slår ner. I naturreservaten försöker vi efterlikna de naturliga förhållandena, alltså är den ideala tiden mitt i sommaren när det är som farligast att elda. Ofta råder eldningsförbud då och det gäller även naturvårdsbränningar, så vissa somrar kan det vara svårt att hitta dagar då det verkligen går att bränna.

Hur ser säkerhetsrutinerna ut vid naturvårdsbränning?
Innan vi tar fram tändstickorna måste vattnet vara på plats. Vi har vattenslang dragen runt hela naturvårdsbränningen. Större sjöar eller vägar kan utgöra gränser för bränningsområdet. Området utanför vattnas innan. Inför varje bränning gör vi en bränningsplan och stämmer av med räddningstjänsten så att de vet vilket område det gäller, hur vi avgränsar, vilka som ska kontaktas, till exempel grannar, turistbyrån och så vidare. Strax innan bränning informerar räddningschefen SOS Alarm så att alla larmcentraler kan se var naturvårdsbränning pågår.

Hur går det till när ni bränner?
Om det blåser från väst till öst börjar vi i den östra delen av där vi ska bränna. Vi går ett par meter in i området och låter det brinna med vinden ut mot östra gränsen. Efter att det brunnit ut, går vi ytterligare några meter in i området och tänder ett nytt eldband där, som får brinna mot där det redan brunnit. Så fortsätter vi sedan, en remsa i taget, mot vinden. Därför behöver vi också en tydlig vind. Det får inte blåsa för mycket, eller för lite, för då kan elden sprida sig okontrollerat. Mellan en och fem meter per sekund är ofta lagom.

Hur informerar ni allmänheten?
Framför allt går meddelande ut via lokalradions trafikinformation. Länsstyrelsen publicerar information på sin webbplats och ofta i sociala medier som Facebook och Twitter. Det finns för det mesta information också på naturreservatets anslagstavlor och andra informationsskyltar i området.

Vad ska man tänka på som privatperson vid naturvårdsbränning?
Träd som har brunnit av vid basen eller i rötterna kan falla ljudlöst vid minsta vindpust. Risken för fallande träd varar ofta ända till höststormarna så man ska vara väldigt försiktig efter en brand. Det andra är glödande myrstackar. Nedanför stacken finns myrornas gångar och där kan det glöda ett par dagar efter en bränning. Att trampa i en glödande myrstack är som att sticka ner foten till knäet i en sjö av glödande barr.

Några arter som gynnas av bränder

• Den sotsvarta praktbaggen känner av värme från en skogsbrand med ett organ på magen för att hitta en plats att slå sig ner på.
• Rökdansflugan svärmar i rök vid eld i myrstackar.
• Växter som brandnäva och svedjenäva har frön som kan ligga länge i jorden och vakna av värmen från en skogsbrand. De börjar gro när blåbärsris och mossa har brunnit bort.
• Hackspettar bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden.