Så arbetar Sveriges specialstyrka inom sök och räddning

Kollapsade byggnader, tunnlar som rasar in eller större jordskred som drar med sig hus och motorvägar. Det handlar om extrema händelser och något vi varit relativt förskonade från i Sverige. Men när de väl sker kräver de ofta stora och komplexa räddningsinsatser.

För att öka vår beredskap startade MSB 1 januari 2019 förstärkningsresursen Nusar – Nationell urban sök och räddning. På ett antal olika ställen i Sverige finns specialutbildade och specialutrustade enheter som kan begäras in när räddningstjänstens egen utrustning, resurser eller kompetens inte räcker till. Micael Jansson, operativ chef på Södertörns brandförsvar, har varit med i utformningen och framtagningen av Nusar.
     – Mycket av kompetensen och utrustningen som finns i Nusar har funnits tidigare, men på olika platser i samhället. Det nya är att vi har samlat alltihop i en resurs och dessutom kompletterat den ytterligare, säger han.

Micael Jansson, operativ chef vid Södertörns brandförsvar. Foto: Thomas Henrikson, MSB.

Nusar-teamen har dels tillgång till avancerad utrustning och sökhundar för att hitta människor i rasmassor. Dels har man verktyg för att stabilisera och ta sig igenom raserade byggnader. Till detta läggs expertis från ett antal erfarna byggnadsingenjörer.
– Att kunna göra snabba och riktiga riskbedömningar är oerhört viktigt vid sådana här insatser. Hur är byggnaden konstruerad? Vad händer med konstruktionen om vi tar oss igenom den här väggen?

Hittills har Nusar inte behövt genomföra några stora räddningsuppdrag.

 – Det har främst handlat om mindre arbetsplatsolyckor där enskilda personer blivit begravda under rasmassor vid till exempel grävarbeten. Nusar har även ryckt ut vid några av den senaste tidens sprängningar där byggnader påverkats, men utan att behöva agera.

Varför behövs den här resursen? Sverige är inte drabbat av jordbävningar och det är  sällan det sker händelser med kollapsade byggnader. 

– Det stämmer att vi varit ganska lyckligt lottade hittills. Men på vissa sätt utvecklas samhället negativt och jag tror tyvärr att den här kompetensen kommer att bli allt viktigare i framtiden. Det handlar till exempel om klimatförändringar som ökar risken för allvarliga naturkatastrofer som översvämningar, ras och skred eller stora mängder snö som kan få byggnader att ge vika. Och det i kombination med en allt snabbare utbyggnad av infrastruktur som vägar, tunnlar och höga hus innebär en ökad risk för allvarliga händelser.

Micael Jansson nämner också risken för olika typer av attentat som kan skada och i värsta fall rasera byggnader. 

Vad är den stora utmaningen vid sådana här insatser?

– Tidsaspekten, att under stor tidspress och extremt svåra förhållanden, bedöma huruvida insatsen är tillräckligt säker för drabbade och räddningspersonal. Det är också en utmaning att behålla kunskapen hos de som arbetar i resursen eftersom det handlar om sällan-händelser. Därför genomför vi regelbundna övningar.

Vad är ditt mardrömsscenario?

– Det finns mycket man inte vill vara med om. Men ett inte helt orealistiskt scenario är ett större köpcenter som ger vika av till exempel stora mängder snö på taket, där många människor drabbas, fastnar och måste ut. Det skulle innebära en väldigt komplicerad räddningsinsats. Vi har haft incidenter tidigare med exempelvis tak som rasat på ishallar. Det är bland annat därför Nusar-resursen verkligen behövs.