Bakgrund om Fukushima
På morgonen den 11 mars inträffade en rad kraftiga jordskalv utanför Japans östkust. Det största skalvet uppmättes till 9,0 på richterskalan och ledde till en tsunami som orsakade omfattande skador. Det fanns inga uppgifter om att svenskar kommit till skada eller saknades.
Epicentrum för skalvet låg i Stilla havet, 13 mil från kuststaden Sendai, och ledde till att de fyra närmaste liggande kärnkraftverken stoppades. Kärnkraftverket i området Fukushima fick problem med kylningssystemet vid reaktor 1 och japanska myndigheter började utrymma de närmast boende.
För att sänka trycket i reaktorinneslutningen skedde natten till den 12 mars ett kontrollerat utsläpp av ånga från reaktor 1 vid Fukushima.
Tre explosioner
På lördag morgon kl 09.00 den 12 mars inträffade en explosion vid reaktor 1 vid kärnkraftverket i Fukushima. Strålningsnivåerna vid kärnkraftverket steg till bakgrundsvärden som var högre än normalt. Den japanska strålsäkerhetsmyndigheten klassade olyckan som en fyra på den internationella INES-skalan, där sju är den allvarligaste nivån.
Natten till den 14 mars skedde en explosion vid reaktor 3 i Fukushima. Strålsäkerhetsmyndigheten meddelade på kvällen den 14 mars att det var ännu för tidigt att dra några slutsatser om hur strålnivåer och markbeläggning kommer att utvecklas framöver. Läget hade inte stabiliserats.
Natten till den 15 mars inträffade ytterligare en explosion, vid reaktor 2 på kärnkraftverket i Fukushima. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde baserat på den information de hade då att inneslutningen i reaktorn inte längre var intakt och att läckage hade uppstått.
Problem med kylning i reaktorer
På morgonen den 15 mars började det uppstå bränder vid kärnkraftverket i Fukushima, nu i det använda kärnbränslet i reaktor 4. Branden som inträffade på morgonen ledde vid ett mätningstillfälle till utsläpp i omgivningen motsvarande upp emot 400 millisievert (mSv) per timme. Svenska gränsvärdena för dem som arbetar inom kärnkraftsindustrin är 50 mSv per år.
Kort efter morgonens brand utökade UD sin reseavrådan, som i en första version offentliggjordes den 14 mars.
Vid det här läget hade över 200 000 tusen människor boende tre mil från kärnkraftverket blivit evakuerade.
Den 16 mars gick Strålsäkerhetsmyndigheten ut med nyheten om att det inte fanns vatten kvar i den bassäng med använt kärnbränsle som finns vid reaktor 4. Det fanns risk att bränslet kunde börja brinna, vilket skulle innebära stora radioaktiva utsläpp. Senare under veckan fortsatte även problemen med kylningen av reaktor 3.
Skärpta uppmaningar till svenskar
På kvällen den 16 mars uppmanade UD och Strålsäkerhetsmyndigheten svenskar inom en radie på 80 km från kärnkraftverket i Fukushima att lämna området. Detta med anledning av den nya informationen om reaktor 4. UD skärpte sin reseravrådan till att gälla hela Japan. Även USA fattade beslutet att avråda från resor till Japan.
Den 17 mars Erbjöd UD svenskar att lämna Tokyo med två extrainsatta SAS-plan. Planen sattes in på grund av att flygkapaciteten från Tokyo var begränsad.
På förmiddagen den 18 mars uppgraderade Japan kärnkraftsolyckan vid kärnkraftverket i Fukushima till allvarlighetsgrad fem på den sjugradiga INES-skalan. Det är samma nivå som olyckan i Harrisburg 1979.
Lördagen den 19 mars rekommenderade UD svenskar som befinner sig inom 25 mils radie från Fukushima att ta jodtabletter i förebyggande syfte.
Den 22 mars började flera av reaktorerna vid Fukushima att få tillbaka elförsörjningen via en dragen kraftledning.
Utsläppen från kärnkraftverken i Japan nådde Sverige den 23 mars. De halter som uppmättes var mycket låga och innebär inga risker för människor och miljö.
Svår humanitär situation
Onsdagen den 23 mars var siffran över antalet döda efter jordbävningen och tsunamin 24 000. Flera delar av Japan är delvis isolerade eftersom många vägar rasat. Räddnings- och röjningsarbetet försvåras dessutom av det kalla vädret. 360 000 människor bor på evakueringscentra där det råder brist på mat, vatten och mediciner.
Den 24 mars beslutade EU:s medlemsstater att förstärka kontrollen av livsmedel från Japan. I Sverige är det Livsmedelsverket som ska granska och göra stickprover för att spåra radioaktivitet på det som importeras.
Den 26 mars började Tullverket genomföra stickprovsmätningar på varor som är direktimporterade från Japan. Stickproven görs dels för att undvika att kontaminerat gods förs in, dels för att få en bild av läget.
Ändrade reseråd för Japan
Efter rekommendation från Strålsäkerhetsmyndigheten beslutade UD den 29 mars att ändra sina reseråd för Japan till att nu endast avråda från icke nödvändiga resor. Samtidigt meddelade Strålsäkerhetsmyndigheten och UD att Svenskar i Japan inte behöver äta jodtabletter.
Den 7 april uppmättes det dittills starkaste efterskalvet, 7,1 på richterskalan, i havet utanför det tidigare jordbävningsdrabbade området.
Även 11 och 12 april uppstod stora skalv. Vid ett av dem utrymdes kärnkraftverket på nytt.
Den 12 april lättade UD på sin reseavrådan för icke nödvändiga resor till att endast gälla prefekturerna Miyagi, Fukushima, Yamagata, Niigata, Tochigi, Gunma, Ibaraki och Saitama.
Uppgradering av olyckan
Den 12 april uppgraderade Japans kärnkraftsmyndighet NISA kärnkraftsolyckan i Fukushima till en sjua, den högsta nivån på den internationella skalan. Det är samma nivå som Tjernobylolyckan.
12 maj inträffade en ny läcka i kärnkraftverket Fukushima. Radioaktivt vatten läckte från omgivningarna runt reaktor 3 ut i havet och cesiumhalter 18 000 gånger över riktvärdena uppmättes.
Den 13 maj bekräftadedet japanska kärnkraftsföretaget TEPCO att det var en härdsmälta som inträffade vid reaktor 1.
Den 16 Maj lättade UD på på reseavrådan till Japan. Avrådan gäller nu endast alla resor inom en radie av 80 km från kärnkraftverket Fukushima. UD uppmanade också svenskar att inte vistas inom området. Tidigare avrådde UD från resor till ett större område i Japan.