Om det hade hänt i Sverige
Insats på plats
Vid en händelse liknande den i Norge, skulle SOS Alarm, Polisen, Säkerhetspolisen och många andra arbeta tätt tillsammans. I Sverige finns den nationella insatsstyrkan som har till huvuduppgift att bekämpa terroraktioner. Styrkan är beredd att dygnet runt kunna användas över hela landet när det uppstår situationer som är svåra att hantera inom den vanliga polisen eller som kräver specialistkompetens. Polisflyget i Sverige har sex helikoptrar på olika platser och de kan användas av insatsstyrkan.
Beredskap dygnet runt
Ett stort antal svenska myndigheter har sedan några år tillbaka krav på sig att ha beredskap dygnet runt. När något stort inträffar, larmas en så kallad tjänsteman i beredskap (TIB) som finns på varje myndighet i krishanteringssystemet. Han eller hon har vid behov kontakt med andra myndigheters TIB:ar. I Sverige finns ingen myndighet som kan bestämma över de andra, men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska stödja samordningen vid kris. Det görs bland annat genom särskilda telefonmöten. Vid kriser som den i Norge hade svenska myndigheter ha kunnat sätta sig tillsammans snabbt för att skaffa en bild över läget, komma med råd och arbeta fram information och gemensamma inriktningar för arbetet. Krisinformation till människor publiceras på den här webbplatsen som är gemensam för myndigheterna. I Norge finns sedan början av 2012 den liknande webbplatsen Kriseinfo.no.
I kris ska alla göra det de brukar
För att arbetet i en kris ska gå så snabbt och smidigt som möjligt och för att alla ska arbeta med det de är bäst på, så behåller alla myndigheter sina vanliga ansvarsområden. Man börjar med att hantera krisen i dess omedelbara närhet, det vill säga i den drabbade kommunen. Enligt socialtjänstlagen har kommunen ett särskilt ansvar för bland annat barn/ungdomar och brottsoffer. Landstingen har ständig katastrofberedskap och tydliga rutiner för att samverka när det gäller exempelvis sådan specialistvård som avancerade skottskador kräver. Skadade människor ska snabbt tas omhand på ett kvalificerat sätt, ofta under svåra omständigheter. Då kan man behöva omfördela vårdplatser och vid behov transportera patienter mellan regioner eller sjukhus.
Frivillighjälp
Frivilligorganisationer, samfund och kyrkor arbetar också intensivt i kris. Där finns ofta stora möjligheter att hjälpa till och engagera sig, både som ständig medlem och som extra resurs. I länklistan finns exempel på frivilliga försvarsorganisationer men vilka föreningar som helst kan komma att arbeta i en kris, t ex hembygdsföreningar, scouterna eller idrottsklubbar.
Det finns många myndigheter och organisationer i Sverige och det är inte alltid så lätt att förstå vilka som har ansvar vid olika händelser. Men om man har själva händelsen - den som utlöser krisen - i fokus blir det lättare att förstå vilka som blir inblandade. Ungefär som när man kastar en sten i en spegelblank sjö och ser ringarna på vattnet sprida sig.
Myndigheter med särskilt ansvar Landstingens ansvar Kommunernas ansvar