Om en smitta upptäcks

När veterinären får larmet från djurägaren kontaktas Jordbruksverket, länsstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). SVA ger veterinären råd om bland annat symtom, hur han eller hon ska förhindra smittspridning från besättningen, skydda sig själv mot eventuell smitta och vilka prover som ska tas. Om det behövs hämtar veterinären skyddsutrustning till sig själv och djurägaren innan han åker ut till gården.

Om veterinären misstänker smitta i en hönsbesättning kontaktas länsstyrelsen, som i sin tur meddelar Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och berörd smittskyddsläkare för att så snabbt som möjligt kunna ta hand om misstänkta fall av fågelinfluensa hos de anställda. Väl framme på gården tar veterinären prover på både döda och levande fåglar. Döda fåglar förpackas och skickas iväg till SVA för analys.

Redan vid misstanke spärras gården

Om veterinären misstänker att gården är drabbad av smitta spärras den för att minska risken att en eventuell smitta sprider sig till andra gårdar. Det innebär bland annat att endast de personer som ska ta hand om djurens skötsel får ha kontakt med djuren och att inga djur får transporteras till eller från gården.

Om smittan blir bekräftad införs skydds- och övervakningsområden på tre respektive tio kilometer runt gården, vilket bland annat innebär att inga fåglar får transporteras in i och ut ur kontrollområdet.

Veterinären börjar spåra smittan tillsammans med den veterinär som är ansvarig för utbrottet. Alla besök som skett till gården före utbrottet kartläggs, bland annat foderleveranser. Det är viktigt att så snabbt som möjligt hitta de eventuella gårdar som har utsatts för smitta för att förhindra fortsatt smittspridning. Redan vid misstanke om smitta meddelar Jordbruksverket EU-kommissionen och Världsorganisationen för djurhälsa, OIE, om den aktuella situationen.

Samarbete med många myndigheter

Vid ett utbrott av en smittsam djursjukdom är många myndigheter och organisationer delaktiga. Länsveterinären meddelar bland annat berörd kommun. Om kommunen bedömer att händelsen kan komma att få stora konsekvenser för samhället sammankallas krisledningsnämnden.

Ett omfattande informationsarbete mot allmänheten och medierna påbörjas. Berörd länsstyrelse och kommun, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket är några myndigheter som får ta emot mängder av frågor från allmänheten och medierna. Det kan bli aktuellt med någon form av informationstjänst dit allmänheten och medierna kan ringa för att få svar på sina frågor.

Vad händer om smittan bekräftas?

Om Statens veterinärmedicinska anstalt bekräftar att det rör sig om den aggressiva formen av fågelinfluensa skickas prover till ett referenslaboratorium i Storbritannien för att säkerställa provresultatet. EU kan också fatta beslut om omedelbart importförbud av fjäderfä (alla fåglar som föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött eller ägg) och fjäderfäprodukter från det drabbade området.

Jordbruksverket kan besluta att samtliga tamfåglar på den drabbade gården ska avlivas och transporteras till en destruktionsanläggning där de bränns. Fågelkropparna kan också grävas ner någonstans på djurägarens mark, på en plats som kommunen hänvisar. Efteråt saneras anläggningen.

En operativ ledningscentral sätts upp på platsen

Om det finns misstankar om att fler gårdar drabbats i området sätter Jordbruksverket upp en operativ ledningscentral på platsen. En insatschef från Jordbruksverket samordnar och leder det praktiska fältarbetet i samverkan med Polisen, Kustbevakningen, Försvarsmakten, Tullverket, länsstyrelsen och berörd kommun.

Informationen kommer från Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.