Så klassas olyckor med radioaktivt material och strålkällor

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar för att de skadliga effekterna av strålning på människor och miljö ska vara så små som möjligt.
Uppdaterades
På en kärnkraftsreaktor. Foto: Cultura Creative / Johnér.

Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar bland annat för strålskydd och kärnsäkerhet. Myndigheten utformar regler, prövar tillstånd och ansvarar för tillsyn av till exempel kärnkraftverk, sjukvård och industri.

INES-skalan visar hur en händelse påverkar säkerheten

Incidenter eller olyckor som rör radioaktivt material och strålkällor graderas enligt en internationell skala som kallas INES (International Nuclear and radiological Event Scale). Skalan används för att allmänhet och medier ska förstå hur säkerheten påverkas av händelsen. INES klassar exempelvis händelser vid kärnkraftverk och händelser med strålkällor inom industri och sjukvård. Skalan går från 1–7 där 7 är allvarligast. De lägre nivåerna (1–3) kallas incidenter och de övre nivåerna (4–7) för olyckor. Händelser som inte har någon betydelse för säkerheten klassas som 0.

Händelser i Sverige

Det finns händelser i Sverige som har klassats med INES. År 2006 inträffade till exempel en incident vid Forsmarks kärnkraftverk där en kortslutning ledde till strömavbrott och reservgeneratorerna inte fungerade som förväntat. Händelsen klassades som INES 2. Ett annat exempel är en incident från 2002 där en transportbehållare med radioaktivt iridium från Studsvik strålade långt över tillåtna nivåer. Upptäckten gjordes i New Orleans i USA och klassades som INES 3. De enda händelser som klassats som INES 7 är kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl i Ukraina 1986 och i Fukushima i Japan 2011.

Informationen kommer från Strålsäkerhetsmyndigheten